25 september
Det kändes lite underligt att sätta sig på tåget
och tillhöra den "vanliga världen" igen. Samtidigt behöver jag identifiera mig med
den, jag är snart återställd efter cellgiftbehandlingarna och kan lämna
detta bakom mig...
Dagsformen kan verkligen variera.
Just nu mår jag mycket bra, helt som vanligt, och tänker njuta... Vi ska
promenera med Anita och hundarna och ikväll är det körträning.
Har börjat att sammanfatta sidor om själva
cancern, kontakten med sjukvården och den behandling jag genomgår. Detta för att
sammanfatta vad bröstcancern inneburit rent fysiskt. Det själsliga har
jag försökt sammanfatta i sidorna om andlighet. Bröstdagboken kan därefter läsas
i tre versioner. Dagboken precis som den är, mina andliga funderingar och fakta
om min cancer och min behandling.
Tillbaka

26 september
Jag reagerar olika efter varje behandling, så jag har svårt att
förbereda mig. Igår kände jag mig vanlig igen. Det gäller allt från
tårvätska i ögonen till sömn. Så denna gång hinner jag också få två
"friska" dagar innan det är dags igen!
Ikväll ska jag lyssna på Kaj Pollak tillsammans med arbetskamraterna.
Innan dess ska jag lämna blodprov på sjukhuset och göra några ärenden
tillsammans med Mats.
I morgon kommer Ann Catrin hit. Eventuellt är hon med på
FEC-behandlingen kl 9. På eftermiddagen kör vi till Maria i Rönnäs.
Annika kommer sent på kvällen och Maria från Vällingby kommer på
lördag.
Jag räknar med många och långa diskussioner och samtal... Det brukar
bli många skratt och även lite tårar...
På söndag är jag hemma i Falun igen. Åsa flyttar till sin pappa i
helgen. Elin kommer att vara med Tomas.
Mamma ringde igår eftermiddag. Nu är mormor riktigt dålig. De vakade
hos henne och trodde inte att hon skulle överleva natten. Jag har ännu
inte hört något från dem - min syster Birgitta och Hasse kom dit sent
igår. Idag är moster Ingegerds begravning, så de har fullt upp.
Jag har haft mormor med mig i tankarna sedan dess och hoppas att hon
haft en skyddsande med sig och att hon känner tankekraften från oss
andra!

Jag tänder ljus och skickar många tankar till mormor Agda och moster
Ingegerd idag!
Mormor mår lite bättre! Hon är otrolig... och henne brås jag på....
Jag gick ner till sjukhusets andaktsrum när jag hade lämnat mitt prov.
Under de sista trappstegen började tårarna rinna. Under Jesusbilden
(idag var Jesus mycket allvarlig) stod ett stort fång kärleksört och
det tyckte jag passade bra. Jag tände ett ljus för mormor och ett för
Ingegerd och tårarna rann länge...
Elin är hemma för andra dagen med förkylning. Mats vaknade med frossa
och halsont, Ann Catrin har ont i halsen och kommer hit efter min
behandling i morgon.
Mina prover visade att jag är återställd och beredd för nästa
cellgiftkur. Så jag kör på...
Nu väntar arbetskompisar och Kay Pollak!
27 september

Jag säger bara:
Allt är som det ska och
jag gör vad jag ska....
Kay Pollaks föreläsning var en enda bekräftelse av
detta! Jag återkommer till hans föreläsning efter helgen....
Så var det dags för näst sista cellgiftbehandling...
Igår började jag känna "betingade symptom". Ansiktet började bränna
som det gör av Betapred och "äckelsmaken" infann sig!
Tänk så onödigt.... att ta ut det i förskott!! Jag blir så trött på mig
själv!
Nu ska jag till sjukhuset (hoppas på givande samtal med Margaretha
igen) och därefter gäller enbart glada vänners sällskap! Återkommer på
söndag!
29 september
Nu är jag tillbaka i Falun igen efter härliga dagar med mina kära
ungdomsvänner i Rönnäs. Vi har som vanligt pratat viktigheter,
skrattat, fnittrat, gråtit och ätit fantastiskt gott. Våra träffar har
blivit en livsnödvändighet, här hämtar vi kraft och får
bekräftelser...
Jag mår som jag brukar de första dagarna efter cellgiftbehandlingen. I
natt vaknade jag och mådde faktiskt lite illa - för första gången. Jag
tror att jag vaknade på grund av att jag hade lite svårt att hålla mig
nervarvad under gårdagskvällen och att illamåendet inte var orsaken,
det gick i alla fall över efter en stund och jag somnade om...
Nu när Ann Catrin kört hem mig och tagit tåget till Gävle och jag är
hemma igen är jag dödstrött... men lycklig!
Jag måste berätta mer om Doris.
I torsdags var jag och Mats på systemet och vad står mitt framför mig
om inte en hel pall med vinet DORIS! Vitt vin både i 3 liters kartong
och flaska. Vi har aldrig sett det förut...
Det är Bulgariskt, gjort på druvor av Chardonnay och Italian Riesling.
Jättegott - passar både min och Mats smak! Jag köpte med mig en flaska
och bjöd gävlegänget på provsmak och vi skålade för Doris! Denna
flaska hade datumet 02 04 24 - den dag jag fick mitt definitiva
cancerbesked och behandlingsplan...
I fredags var Margaretha på sjukhuset och vi fick tillfälle att prata
lite mer - eller rättare sagt i ett... vi har mycket tankar och
erfarenheter att utbyta!!! Vi berättade om Doris och igår kväll fick
jag sms från henne att Doris även var i hennes smak!!!! Tack för att
du finns Margaretha!
Sedan gläds jag över Ewa - vi kommer att strålas samtidigt i Gävle och
har inte träffats "in real life" än, men det ska vi då!!! Jättekul!
Tack Ewa för att du finns!
Kontakten med Ingela som nyss gjort sin andra cellgiftbehandling känns
också som en mycket värdefull bekantskap! Tack Ingela för att du
finns!
Jag tycker livet är fantastiskt - tänk vilka fantastiska
människor jag möter!!! Det är ingen slump att vi fått kontakt -
vi har mycket att ge varandra!!!
30 september

Måndag igen...
Denna skylt fick jag av
mina gävlevänner...
Tack!!! Jag uppskattar och bär med mig ert stöd hela tiden!
Idag följer jag med Mats till Gysinge. Han är fortfarande förkyld men
har arbete han måste göra. Jag hoppas orka ta mig en sväng till
Ikea...
Båda barnen kommer att bo här även denna vecka. De är oerhört
hjälpsamma och förstående. Det är tur att jag har dem! Elin säger att det är först nu som de märkt
att jag blivit "tagen" av mina behandlingar. De får ta allt mer ansvar
för det praktiska här hemma. Mitt tålamod är kort och min ork
begränsad!!!
Mormor är inte bättre. Min kusin Eva, mina mostrar och mamma och pappa
turas om att vaka hos henne... Mats och jag ska till Skåne nästa
vecka. Jag hoppas för min egen skull att hon fortfarande lever när vi
kommer - jag skulle vilja träffa henne en sista gång. MEN jag
vet att allt är som det ska och blir som det ska!!!!
Måndag eftermiddag
Just hemkommen från Gysinge och Ikea vill jag snabbt korrigera det
Mats och jag diskuterat i bilen.
Jag skrev tidigare så här om mormor:
Mats och jag ska till Skåne nästa vecka men vi varken tror eller
hoppas att hon ska leva tills dess...
Jag menade:
Mats och jag ska till Skåne nästa vecka. Jag hoppas för min egen skull
att hon fortfarande lever när vi kommer - jag skulle vilja träffa
henne en sista gång. MEN jag vet att allt är som det ska och
blir som det ska!!!!
Nu har jag ändrat texten.
Mats har hjälpt mig att förstå hur viktiga orden är. Jag har tidigare
varit ganska slarvig i mina ordval men börjar inse både tankens och de
yttrade ordens betydelse. Jag glömmer bort mig och behöver påminnas om
detta om och om igen! Tack Mats för din hjälp och FÖRLÅT att jag la
dessa ord i din mun - jag vet att du aldrig skulle ha valt dem!
Fortsättning |