Gunilla:Visst har jag en klok
syster!!!!!!!!!!!!! Jag har två kloka
systrar!!!!
AgnetaR:
Jag tror inte du behöver oroa dig för att
inte orka när du kommer tillbaka till
jobbet - och om så skulle vara att du inte
gör det så, tja, då är det väl inte värre
än så...
AgnetaR:
Gunilla, jag tror minsann du har en klok
syster! Jag tror på hennes resonemang om
"positiv trötthet".
Jag tror, som jag skrev igår, att sådant som
tröttar även
kan vara energigivande på sikt och att jag inte ska vara rädd för
tröttheten!
Det jag varit och är rädd för, är att jag ska återgå till "mitt
gamla mönster" att gå på och kämpa mot nya mål utan att ta mig tid
att reflektera och lyssna på mitt inre eller min kropp. Men... jag
är inte rädd för att jag ska ta det för långsamt och bli sittande
här hemma och inte komma tillbaka ut i arbetslivet och vardagen
igen!
Jag vill långsamt återgå till vardagen och "livet" så
att jag hinner ta med mig alla nya tankar och skapa
mitt nya liv
så som jag, den nya Gunilla, vill ha det.
Ur mitt
scriptboard (läses nerifrån och upp...):
Gunilla:...och många kloka
vänner
AnnCatrin:Det kommer att gå upp och ner men
framåt. Å du - det gör inget om man trillar dit en kort
stund. Grejen är ju att du vet hur du ska göra för att
ta dig ur gamla fällor.
AnnCatrin:Jag håller med Agneta R och Karin.
Jag tror att du kommer att klara det här bra.
Igår kom Mats och Banji hit. De fick skjuts av
Anna och vi åt lunch tillsammans alla tre.
Åsa pluggar inför tre prov i veckan och vi förhörde henne innan
jag gick på föräldramöte om Mobbing, Alkohol, Narkotika och Tobak.
Jag förbereder mig inför torsdagen då jag ska vara med på min
arbetsgrupps KickOff. Vi ska äta lunch på restaurangskolan, lyssna
på föredrag om ABB:s Intranät, om omorganisationen av vårt eget
Intranät (Knuten) och så ska jag tala om mina erfarenheter som
cancersjuk: "Med livet som insats". Därefter blir det promenad,
vinprovning (Mexikanska viner) och middag. Det ska bli kul!
Idag åker vi till Lövåsen innan körträningen. Vi
håller på att göra en broschyr och en affisch till Badiba. Vi ska
göra provutskrifter på Mats skrivare.
Åsa och Elin har fullt upp. De har mycket att lämna in före
sportlovet som är nästa vecka.
Vi hann med en ljuvlig solskenspromenad över åkrarna i Lövåsen
innan vi for och övade med kören. Mats och Banji stannade i
Lövåsen och Bubba och jag kom hem till Falun vid 22-tiden.
Nu på morgonen ska jag förhöra Åsa en sista gång
inför det sista provet och vid lunchtid träffar jag
arbetskamraterna.
"Hejsan,
Efter att jag har av en slump surfat in på din hemsida, upptäckte
jag att sidan har ett utomordentlig bra design och härlig
innehåll, då tyckte jag att den är värd "Stockholm City Award"
Grattis !!!
Hälsningar från Anna i Stockholm"
Det
var trevligt att träffa arbetskamraterna igår. Vi fick god mat,
provade matviner som inte jag blev särskilt förtjust i,
promenerade ner till Runn...
Jag berättade om min tid som cancersjuk och vad som hänt under det
senaste året. Det är ganska exakt ett år sedan jag erkände att jag
kunde känna en knöl i mitt bröst. Några nya har tillkommit i
arbetsgruppen sedan jag blev sjuk men det är ett fantastiskt fint
gäng med underbara människor och jag trivs och känner mig trygg.
Jag kom hem vid 21-tiden och somnade tidigt...
Ur mitt
scriptboard (läses nerifrån och upp...):
Gunilla:Det gick bra! Nu är jag hemma,
mätt och trött... God mat Tex Mex, cerveza och
Tequila...
AnnCatrin:Hur gick det med föredraget? Bra,
förstås. Har tänkt på dig idag.
Gunilla:Det är bara att prova - det
viktiga för mig är att säga stopp om det skulle behövas!
Det ska bli kul att börja arbeta!
Ingela:Just nu känner
jag att det säkert ska fungera att jobba 4 dagar i
veckan. Backup finns om det inte skulle gå.
Lördag...
Vi har haft en intensiv vecka! Barnen börjar nu sitt sportlov,
Elin ska arbeta en del annars har vi inte planerat så mycket.
Någon dag i skidbacken, en tur till Ikea, sova ut...
Idag ska jag köra Åsa till Innebandymatch i Vikmanshyttan.
Det är min sista vecka som helt
sjukskriven.
Från och med mars kommer jag inte att skriva varje dag i min
bröstdagbok. Jag fortsätter skriva så länge det känns att jag har
något att säga men tid att göra dagliga uppdateringar kommer
inte att finnas när jag börjar arbeta.
Ingela:Gunilla,
liksom du har jag bara en vecka kvar innan jag
börjar jobba. Den kommer jag att använda till mina
barnbarn. Albin fick en lillebror natten till
lördagen. :D
Ewa:Hej! Trevlig helg
alla. Nu blir det ledigt på sportlovet. Faktiskt skönt.
Jag har arbetat i 5 v nu och det känns bra.
AgnetaR:Grattis till utmärkelsen!!
Åsa ordnade annan skjuts till
Vikmanshyttan, så Mats och jag tog en långpromenad med hundarna i
solen...
AnnCatrin mailar:
"Jag följer dina
funderingar inför att börja jobba och jag tror att du kommer att
klara det jättebra - balansen mellan jobbet och dina behov. Trött
som bara den kommer du förstås att bli i början och sedan
periodvis. Men jag tror att det är viktigt att komma ihåg att det
blev du före sjukdomen också, det blir alla av och till.
Nu vet du ju hur du ska göra för att lyssna på kroppen och vad du
ska göra när du hört vad den vill så egentligen är det inte så
mycket att oroa sig för. Du kan det bättre än de flesta av oss
andra!
Dessutom har du fått massor av bevis på att du verkligen är älskad
för din egen skull och inte för dina prestationer vilket måste
betyda att det är så det är och inte att folk nu plötsligt skulle
kräva prestationer först och se'n får vi se om de är tillräckligt
bra och då kanske vi tycker om dig! :-)"
Kloka ord som
vanligt...
Jag funderar på om mitt föredrag "Med livet som insats"
kan vara intressant för andra än mina arbetskamrater. Det är svårt
att bedöma. Jag är van att tala inför grupper men har aldrig haft
en så engagerad åhörarskara tidigare och har aldrig väckt så
mycket känslor. Det fälldes en hel del tårar.
Jag är mycket nöjd med hur "den nya Gunilla" genomförde
föredraget. Jag känner att jag helt fullt och fast lyckades vara
ärlig och "naken".
Det
skulle vara intressant att hålla föredraget för någon annan grupp och
se om jag kan vidareutveckla det för att mer systematiskt gå ut och
dela med mig av mina erfarenheter. Vet Ni någon som kan vara
intresserad?
Jag tar tacksamt emot förslag!
I
går eftermiddag körde jag Mats och hundarna till Lövåsen. Åsa och
jag tillbringade kvällen framför TV:n, knaprade på "myspys" och
turades om att sova i soffan. Elin var borta hos kompisar men kom
hem med sista nattbussen. Då hade Åsa och jag piggnat till och såg
en långfilm. Vid 2-tiden la Åsa och jag mig, Elin satt och
knapprade på datorn när jag somnade. Sportlov...
Jag vaknade tidigt och kände behov av att prata med Mats, så jag tog bilen
och körde för att väcka honom och hundarna vid 8-tiden.
Vårt förhållande är väldigt speciellt
och annorlunda än de vi haft tidigare. Först
nu har vi tagit oss tid att titta på vår relation och vi behöver ventilera och reda ut vissa saker.
Vi pratade och tog sedan en promenad över
åkrarna. Vilken lycka att denna underbara man har kommit in i
mitt liv - ingenting känns omöjligt, vi kan prata om allt vi vill!
Allt är som det ska och vi gör det vi ska...
När jag vid
12-tiden kom tillbaka till Falun sov
flickorna fortfarande...
Sista sjukskrivningsveckan har börjat.
Jag har en lång lista på
saker att göra, telefonsamtal, ärenden mm. I
övrigt ska jag njuta av att ha flickorna hemma och mina sovmornar.
Sovmornarna kommer jag att sakna...
Kväll:
Efter Åsas innebandyträning for hon, Mats och jag
till Ikea för att köpa hyllor till Mats och lite andra småsaker.
Vi lämnade Mats i Lövåsen, köpte Yetzy-hamburgare och for hem och
tittade på Fame Factory. Elin gör ett arbete till sin pappa under
några dagar och är hos en kompis i kväll.
Ewa ringde. Hon och Johan satt och åt
mjölkchoklad i solen i skidbacken. De har också sportlov nu! Ewa
och Anita från Valbo ska komma och hälsa på mig snart!
Idag har jag känt mig GLAD! Kraften återkommer sakta men säkert.
Det känns som om jag fick mycket energipåfyllning i torsdags när
jag träffade arbetskompisarna!
Tillbaka
25 februari
Det var storbrand i Falun igår! Strax efter klockan
21 ringde AnnCatrin och sa att de gick ut med varningar över TV:n.
Jag var ensam hemma och tittade på Cityakuten på kanal 3 och
visste ingenting.
En Gummifirma på industriområdet Ingarvet brann och spred giftig
rök. Vi bodde för långt bort för att vara i riskzonen men
flickorna var borta hos vänner och jag var lite orolig ett tag.
Brandmännen fick snabbt branden under kontroll.
Jag drömmer mycket på nätterna. I morse vaknade jag
och kände allmän olust. Jag tror att det var drömmarnas känslor
som stannade kvar. Jag reikade och mediterade och mår nu bättre.
Åsa bad om hembakt morgonbröd
igår, så nu sprider sig bröddoften i lägenheten och snart finns
kaffe också!
Jag glömmer oftast att sätta degen kvällen innan- annars är detta
ett fantastiskt enkelt och gott bröd!
Tänkvärt:
Väljer jag att tro att det finns hinder i min väg
är jag ännu
inte beredd att lyckas.
Vad är jag rädd för?
Jag ska se över mina egna begränsningar -
för det är jag som med dem skapar de yttre!
Jag lever varje dag för att
skapa mitt liv,
inte för att upptäcka det!
Mats lagning av avgasröret höll men röret var så
rostigt att det nu gått av bakom lagningen. Jag måste beställa
byte av hela avgassystemet innan bilen ska på besiktning i slutet på
mars.
Vi har sköna dagar. Igår städade Åsa sitt rum, promenerade till
och från innebandyn och satt och tecknade långa stunder. Jag var
ute i Lövåsen och hade en härlig dag tillsammans med Mats. Solen
fortsätter att lysa!
Ur mitt
scriptboard (läses nerifrån och upp...):
Gunilla:4 dl mjöl(vitt +
graham), ett halvt paket torrjäst och salt röres ihop med
kallt vatten. Låt stå i köket över natten. Klicka ut på
plåt & grädda...
AnnCatrin:Det där lätta brödet som jag tror
att jag har blivit bjuden på, vill jag ha recept på!
Jättegott!
majjan:Välkommen
tillbaka till jobbet Gunilla! Det blir underbart att höra
ditt garv igen! :)
Maarit:Vilken underbar morgon, solen
skiner, fåglarna kvittrar! Ta väl tillvara på den här
veckan Gunilla så ses vi på måndag!
Idag ska månadens räkningar betalas. Det är
alltid så trevligt precis innan jag gör betalningarna, när bankkontot är
fullt en liten stund...
Ingrid från kören kommer kanske hit ens stund på eftermiddagen och
Anita och jag ska ut på promenad.
I flera veckor
har jag promenerat varje dag !!
Anitas och min promenad blev nästan två timmar. Då
satt vi en stund i solen också...
Ingrid och jag gick en sväng på stan och jag köpte en reaväst på
Indiska. Sedan gick vi på Ö&B tills våra krafter plötsligt tog
slut... Ingen av oss är särskilt uthålliga. Lite godis, hårgelé
(jag börjar bli långhårig och vill styra min kalufs lite grann...)
och plastpåsar blev det i alla fall.
Mats är i Lövåsen och mår bra. Han är inne i en reflektionsfas -
äntligen har han fått lite tid över för sig själv...
På lördag kommer Joel ner från Umeå och ska tillbringa sportlovet
med Mats.
När jag tänker tillbaka på det senaste året är
det först och främst lyckan över Mats som dyker upp i mina tankar.
Därefter kommer alla MÖTEN. Jag menar möten med människor - de har
varit många och fantasiska. Vänner, släkt, arbetskamrater,
sjukhuspersonal, medpatienter... name it... Öppna, ärliga och
fantastiska möten! Därefter kommer mina promenader med Anita och
alla "viktigsamtal" de medfört. Över allt detta finns min nya
andliga medvetenhet som jag inte var beredd på men nu tar emot med
öppna armar och ser vart det för mig.
Jag har fått bevis för att jag duger precis som
den jag är. Jag börjar våga vara alldeles ärlig mot mig själv och
följa min inre röst. Är jag nöjd är allt bra! Jag duger i mina
egna ögon också!
Fantastiskt!!!
.....Mycket av detta hade inte
hänt om jag inte hade fått cancer....
Allt är som det ska
och jag gör det jag ska!
Ur mitt
scriptboard (läses nerifrån och upp...): Gunilla:kring 200 grader och tills de är
klara... kanske
en kvart- det beror ju på hur stora "klickar"/bullar du
gör...
AnnCatrin:Tack men... gradtal och hur länge
ska man grädda då?
Ingela:Visst är det
skönt med dessa soliga dagar. Jag har också promenerat
varje dag i flera veckor. Behövs innan jobbet börjar igen
på måndag.
Trevlig helg, Sylvia, Malin, Maria, Anni och alla
andra!
Ur mitt
scriptboard (läses nerifrån och upp...): Anni:Visst är det mysigt
Jag har också fått mera hår och måste snart återgå
till att duscha MINST varannan dag pga hårets egna
vilja... Kärt besvär!
Maria:Jag blev upprymd av att du
känner dig långhårig, Vad härligt!!!!!
Gunilla:Tack för tips om vården- det
gäller "bara" att få kontakter...
Gunilla:Klart du får länka till min sida
från Knuten! Jag skulle gärna se bilderna från
kickoffen - men får väl vänta till måndag... Tack för
gruppfotot!
Malin:Förresten har jag
en jättebra målgrupp för ditt föredrag: vården! Pratade
med en kompis som jobbar på Huddinge Sjukhus - hon blev
jätteintresserad!
Malin:Hej i sportlovet!
Skriver om vår träff på knuten så alla kan se bilderna
Kan jag skriva med länk till din sida och ditt fina
bildspel? Kram / malin
Sylvia:Hej! Ha en
riktigt skön och lugn helg innan arbetet startar,
hälsningar från ett gråmulet Skogås
Igår var en gråmulen dag, solen var försvunnen.
När jag hämtade Mats och hundarna hade de börjat gå mot Falun och
hunnit en bra bit på skogsvägen när jag kom (Det är 3,2 mil enkel
väg...). I onsdags var de ute och promenerade i 4 timmar!
Jag röjde i köket och ska idag fortsätta så att åtminstone köket
är grundligt städat. Det är hemskt vad det grott igen. Vårsolen är
obarmhärtig!
Det verkar som om mamma och pappa börjar piggna till. Pappas
sår på benet blir bättre och bättre och mammas lungor verkar snart vara
friska. Det har verkligen varit långdraget för dem.
Jag fylls ibland av glädjekänslan över att vara
frisk! I vissa situationer kan jag minnas hur utslagen jag var och
blir påmind om skillnaden - då fylls jag av glädje. Emellanåt drabbas
jag av bakslag - muskler och ben värker vissa dagar och igår hade
jag huvudvärk och kände mig förkyld. Då plockar jag fram
tålamodet, letar efter tilliten och försöker undvika de mörka
tankar som hotar att dyka upp. Doris är till stor hjälp. Hon finns ständigt
hos mig!